Warning!


Idag hyrde jag och min crew en bil och for till Mt Warning för lite hiking! Det är tydligen en gammal vulkan (verkade sist för över 20 miljoner år sedan, oldie) som har en topp på 1157 möh. En "mysig" liten vandringsled på 8,8 km rakt upp och rakt ner. Jag var mest taggad på min pastasallad som skulle spisas på toppen.




Carln!




Litt landskap




Americano Megan, Tysken Andrea och svennebananen Johannapanna




Gaaanska brant på vissa ställen




En obligatorisk paus




Toppo! Blickar ut över guld kusten och Surfers Paradise! 




Cheesecake på vit choklad va vi för bövelen värda efter 4,5 timmar av klättring!


När vi väl kommit ner hittade vi en skylt som sade att Warning var helig mark för Aboriginer och att man av respekt inte borde gå upp. Ops. 



/ Johanna


Any weather in Byron is good weather


Idag var en cloudy day så jag tog mig en springtur upp till lighthouset. När jag stod där uppe och stretcha vid räcket och blicka ut över the Pacific såg jag plötsligt en jättefamilj delfiner!

Det är omöjligt att inte älska Byron Bay!




Jag lovar att dom simmar därnere i hörnet!





På vägen dit: prickarna är inte kottar, det är surfers in the water of Wategos!


Bortskämd?


Bara i Aussie / Just in Aussie































/ Johanna



Tjuvlyssnat i rum # 22 / Heard in room # 22




Girl from Finland, early 20, blonde:



"My hair smells like sand!"






/ Johanna

That´s just the way it is


Okej gott folk. Att jag och Amanda inte är på samma ställe för tillfället verkar har förvånat och förbryllat många. Så jag tänkte att det skulle vara bra med en liten förklaring av varför det är som det är;

Jo, jag (Johanna) har inte varit mig själv på senaste. Jag har varit sur och negativ och har tvivlat starkt på mig själv som människa. Har känt mig väldigt vilsen. Detta har självklart inte varit så roligt för mina medresenärer som tappert har kämpat med att få mig på bättre humör. Men för att inte dra ner dem i min skit så beslutade jag att åka iväg själv på någon slags "finna mig själv"-tripp. Det enda stället som jag trodde skulle få mig på bättre tankar, och där jag känner mig hemma, är Byron Bay. Det blev ett ganska spontant beslut och några dagar senare flög jag hit från Melbourne.

Så bara för att klargöra att vi inte är ovänner eller har något som helst otalat med varandra. Vi gifte oss faktiskt dagen efter jag åkte för att bevisa vår kärlek.





/ Johanna


Middag så där på tu man hand

Som fattig backpacker försöker man alltid få det bästa och mesta ur sina ynka dollar. Jag var såå sugen på att läsa en riktig tidining men kände att jag inte kunde punga ut 7 dollar. Så jag köpte en i en välgörenhetsshop för 50 cent (ca 3 kr). Den är dock från december 2008.. Men man kan inta vara kräsen!

Sen här min fina middag! En krossade tomaterkonserv, sparris, bacon och broccoli! Sprouten fick jag gratis av en amerikanare som lagade finmaten arne men skulle slänga resten! Tur så att säga. Och så homebrand ost toppat på de! 

Kaffe får man gratis på hostelet.  



Hela upplevelsen för 2,57 dollar!

/ Johanna


About me now

(Ni apploderar)

Tack, det känns riktigt bra att vara tillbaka i rampljuset. Vi lever!

Dock är saker och ting lite annorluna för tillfället. Amandalito befinner sig just nu i Melbourne och söker med ljus och lykta efter ett jobb, och jag hamna i Byron efter en två timmar lång flygritt! Så nu strövar vi på Australiens marken alena. Detta pga ett val jag gjorde då jag kände att jag behövde samla mig själv och se hur jag klara ensamlivet. Eftersom jag inte har någon att prata med, stora som små saker, så kommer jag ha denne bloggis som ett litet bollplank. Ni vet när man ser någon rolig skylt eller kommer på världens bästa skämt, sånt kommer jag bjuda på. Och hur jag lyckas leva på ynka 5 svenska kronor om dagen..

Så välkommen tillbaka! :D


P.s har ni några jobbtips åt min gifta hälft, skriv gärna i komment!


RSS 2.0